|
Den slaviska mytologin kännetecknas av animism och är
framväxt från naturen och övertygelsen om att naturen
inte är ond. Myterna lär människan om hur hon bör leva i
samspel med natur och omgivning. De slaviska gudarna var
delar av denna natur, men snarare som idéer än som
varelser. Gudarnas symbolspråk är mångtydigt och ger
många tolkningsmöjligheter.
Samtidsforskarens undersökningsmaterial av myternas
förgångna budskap hittas huvudsakligen inom
folkloristiken. Traditioner, seder och lagt på detta -
den kristna religionen, kan förmedla något om dessa
gudar. Många attribut som förknippats med de slaviska
gudomarna har senare tagits över av kristna helgon. Den
polska Madonnan har fått överta många slaviska
karaktärsdrag, varför hon också, konfliktlöst, dyrkades
i den hedniska kulten.
Fortfarande idag ser vi spår av slaviska seder såsom
Midsommarafton och även kristna högtider såsom Jul, Påsk
samt dyrkan av bland andra helgonen St. Andreas och St.
Göran.
Idag kan vi bara ana oss till de forntida slaviska
myternas karaktär. För konstnären är det, till skillnad
från forskaren, emellertid ett tillräckligt rikt
material som ger utrymme för tvivel och sökande efter
myternas kärna.
Källorna till min inspiration är framför allt
bokverken" Slaviska Myter” av Aleksander Gieysztor samt
”Slavisk Mytologi- Turs bok” av Czes³aw Bia³czyñski.
Samtliga tavlor och skulpturer ingår i en ständigt
växande tematisk kollektion om slaviska gudar. Varje
konstverk är resultatet av flera månaders källstudier
och annan research. |
